Heldag på Nimaihuset

Igår efter semenariet, som för övrigt gick bra trots att jag var nervös och osäkert på mig själv, så gick jag och två av mina klasskamrater/kursare till Nimaihuset för lite samkväm och en prisvärd luch. Sedan blev vi kvar där. det är något med stämningen och att man sitter på golvet och att det inte är så många som kommer och som gör att man kan sitta kvar där, länge. Efternågra timmar kom ytterliggare en kompis dit och de hann byta ut "personalen" under tiden vi satt kvar. Men vid sextiden tyckte jag att det var lämpligt för jag vet ju att de har matlagningskurs då och det var inget vi hade tänkt att vara med på. Så från 12-18 var vi på Nimaihuset och pratade en massa. Och jag tog gott om tid att prata med killarna där också. Det var första gången den här terminen som jag varit där sådär ordentligt och länge och det var ett kärt återseende. det som gör upplevelsen så värd är ju natrligtvis att ha vänner där som man kan prata med i all evighet, i det här fallet Elina och Sebastian (och Helene) samt Vasudeva och Shyamanada förstås. Härligt!